Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid då utvecklingen går otroligt fort fram och de förväntas hålla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt är arbetsbelastningen hög då nedskärningar och ökat patienttryck präglar sjukvården, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgått en utbildning som till stor del fokuserar och baseras på forskning? Vilka möjligheter och förutsättningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap på arbetsplatsen? Vilka tillvägagångssätt används och finns det möjlighet att implementera de nyförvärvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsättningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvårdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige.

Mina erfarenheter av att jobba med elever inom matematik har pekat på vikten av språklig förståelse såväl som algebraisk förståelse för en enskild elevs kunskapsutveckling. Sambandet mellan matematisk kunskapsutveckling och språklig förståelse är inte fullt utrett trots tidigare forskning och denna studie ämnar vidare kartlägga sådana samband. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i två klasser i årskurs sex på två olika skolor i Malmö, genom intervjuer, prov och observationer som därefter analyserats genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar tydligt att eleverna i undersökningen med invandrarbakgrund, uppvisar sämre resultat inom ämnet matematik än motsvarande elever med etnisk svensk bakgrund. Min studie pekar på att det finns en klar korrelation mellan språklig kunskapsutveckling och matematisk kunskapsutveckling.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lärare i två skolor arbetar med de nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka få fram lärarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete när det gäller nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lärarna på båda skolorna anser att nyanlända elever bör börja sin skolgång i en förberedelseklass för att underlätta inlärningen av svenska språket, samt använder lärarna samma arbetssätt för att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lärarnas målsättning är att nyanlända elever ska lära sig grunderna i svenska språket och att stärka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gå vidare till en ordinarieklass och få en naturlig skolgång.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmålsunder-visningen är utformad och hur modersmålslärare och elever uppfattar modersmålsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolämnen. Som underlag till vår undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmålslärare och deras elever på två skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån relevanta teorier för vår undersökning. För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor: 1. Hur bedrivs modersmålsundervisningen? 2. Hur planerar lärarna sin undervisning? 3. Vilken funktion anser lärarna att modersmålsundervisningen har för elevernas lärande i andra skolämnen? 4. Vilken koppling gör eleverna mellan modersmålsundervisningen och lärandet i andra skolämnen? Vårt resultat har visat att de modersmålslärare, som är bekanta med och följer kursplanen för modersmål är mer medvetna om vilken stor roll modersmåls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. Särskild uppmärksamhet riktas mot bedömning inom svenskämnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i årskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna är medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svårt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling. .

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken påverkan eleverna upplever att grupprocesserna har på elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna är groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda på deras upplevelser av grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat där vi även har reflekterat över det som sagts.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

Syftet med vår studie var att ge en förståelse för hur lärare inom vuxenutbildningen använder formativ bedömning för att främja elevers lärande. I vår studie av litteratur i ämnet såg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns många sätt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har främjat utvecklingen mot ett individbaserat lärande och att bedömning är en viktig beståndsdel i elevernas lärande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med två lärare vid varje intervjutillfälle. Samtliga informanter undervisar i kurser på gymnasial nivå.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Syftet med studien är att belysa några uppfattningar om modersmålets betydelse och modersmålsundervisning hos modersmålslärare, ämneslärare och elever som deltar i modersmålsundervisning.Tidigare forskning om modersmål och modersmålsundervisning har visat på dess stora roll för språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverJag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever som får modersmålsundervisning på två grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmålet har stor betydelse för all annan inlärning och att det därför är viktigt att man satsar på modersmålsundervisning. Mitt resultat visar också att modersmålslärare, ämneslärare och elever är medvetna om modersmålets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Denna systematiska litteraturstudie ämnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehåll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lärare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser på sig själv. Resultatet upptäcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, välja, värdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansågs relevant till frågeställningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man på ett fördelaktigt sätt finner rätt typ av litteratur till sin studie.